Veckans matcher
Lördag: Slätmon - Yxnerum, östgötacupen kl 14:00 i Kisa
Söndag: Ljungsbro - Linghem, träningsmatch kl 10:00 i Ryd
Söndag: Ljungsbro - Linghem, träningsmatch kl 10:00 i Ryd
Långväga gäster skall belönas...
?Jag frågade bara vad som hände? säger Liverpools spelare Javier Mascherano.
Ibland måste man verkligen ifrågasätta vissa spelares förmåga att överhuvudtaget tänka på en spelplan. Om man som spelare har fått ett gult kort genom att säga "Fuck off" till domaren då kanske man borde inse att man sitter väldigt löst till. Att då sedan springa 30 meter mot domaren, oavsett vilket ärende man har - då är det bara att gå till duschen.
Vissa spelare anser sig av någon anledning ha rätten att få en förklaring till domslut. Jag minns speciellt en situation förra året då en spelare efter en hård närkamp sade till den andra spelaren "jag ska knulla din mamma". Efter situationen kommer flera av hans medspelare fram till mig och kräver att jag ska upprepa vad han sade. En minst sagt olustig situation.
Ibland måste man verkligen ifrågasätta vissa spelares förmåga att överhuvudtaget tänka på en spelplan. Om man som spelare har fått ett gult kort genom att säga "Fuck off" till domaren då kanske man borde inse att man sitter väldigt löst till. Att då sedan springa 30 meter mot domaren, oavsett vilket ärende man har - då är det bara att gå till duschen.
Vissa spelare anser sig av någon anledning ha rätten att få en förklaring till domslut. Jag minns speciellt en situation förra året då en spelare efter en hård närkamp sade till den andra spelaren "jag ska knulla din mamma". Efter situationen kommer flera av hans medspelare fram till mig och kräver att jag ska upprepa vad han sade. En minst sagt olustig situation.
Dagens match (en läxa i att inte bli för bortskämd)
Idag hade jag match på kanonvallen i Åtvidaberg mellan Grebos A-lag (div 5) och Åtvidabergs FFs juniorer (Junior Elit/Juniorallsvenskan/Junior västra).
Det var en ganska händelsefattig match på en urusel fotbollsplan utan linjer (nästan iaf).
Jag hade full kontroll i första halvlek. Släppte på en hel del kamp, hade bra fördelar och lyckades få ett flyt i spelet utan särskilt många avblåsningar. Men i andra halvlek blev spelet lite ojustare, mycket tröjdragningar och knuffar i ryggen och jag tog lite för lång tid på mig att ställa om till en ny situation och blåste därför alldeles för lite under en period. Det blev lite upprörda känslor (med all rätt - det var inte bra).
Det tog väl en 20 minuter av andra innan jag redde ut problemen och sen höll jag en bra nivå resten av matchen. Fick beröm av både spelare och tränare efteråt.
En sak som jag kom på mig själv alldeles för mycket med att göra var att hålla ögonen på bollen, och speciellt när bollen gick upp i luften. Missade, enligt spelaren, tydliga armar uppe i ansiktet för att jag höll ögonen på bollen som var 10 meter upp i luften. Amatörmässigt på något sätt, men väldigt lätt att råka in i.
Så det är två saker att jobba med till kommande matcher; vara alert på förändringar i matchbilden och att sluta stirra så fåraktigt på bollen när jag är HD.
Det var en ganska händelsefattig match på en urusel fotbollsplan utan linjer (nästan iaf).
Jag hade full kontroll i första halvlek. Släppte på en hel del kamp, hade bra fördelar och lyckades få ett flyt i spelet utan särskilt många avblåsningar. Men i andra halvlek blev spelet lite ojustare, mycket tröjdragningar och knuffar i ryggen och jag tog lite för lång tid på mig att ställa om till en ny situation och blåste därför alldeles för lite under en period. Det blev lite upprörda känslor (med all rätt - det var inte bra).
Det tog väl en 20 minuter av andra innan jag redde ut problemen och sen höll jag en bra nivå resten av matchen. Fick beröm av både spelare och tränare efteråt.
En sak som jag kom på mig själv alldeles för mycket med att göra var att hålla ögonen på bollen, och speciellt när bollen gick upp i luften. Missade, enligt spelaren, tydliga armar uppe i ansiktet för att jag höll ögonen på bollen som var 10 meter upp i luften. Amatörmässigt på något sätt, men väldigt lätt att råka in i.
Så det är två saker att jobba med till kommande matcher; vara alert på förändringar i matchbilden och att sluta stirra så fåraktigt på bollen när jag är HD.
Morgondagens match
Imorgon kl 19:00 har jag match på kanonvallen i Åtvidaberg. Jag vet att Grebo är ena laget men jag minns inte vilka de andra var. Det får bli morgondagens överraskning.
Jag kommer att ladda upp med en dubbel sallad på matkällaren (en till lunch och en innan jag åker till matchen) och naturligtvis lite GEX :)
Jag kommer att ladda upp med en dubbel sallad på matkällaren (en till lunch och en innan jag åker till matchen) och naturligtvis lite GEX :)
Söndagens match
Blev rätt mycket telefon igår kväll så hann inte sammanfatta matchen.
Blev en ganska så dålig uppladdning inför matchen om jag ska vara ärlig. Körde fel i sthlm och hamnade av E4:an och åkte ut mot Gustafsberg istället. Lite klantigt att jag inte upptäckte att jag var fel tidigare. Hur som helst, det skavde inte av jättemycket av restiden men det skapade en del stress. Klantigt och onödigt.
Kom till matchen och började värma upp. Kroppen svarade jättedåligt, var riktigt orolig hur jag skulle orka genomföra matchen på ett bra sätt. Drog ned tempot på uppvärmningen för att försöka jobba upp pulsen långsammare för att hitta kraft och på något sätt började det så smått att kännas bättre. Tog några rusher strax innan matchstart och kände att pumpen var med mig. Dags att börja.
Två div-4-lag och jag ditkallad som ensam domare. Jag förklarade för kaptenerna att den offsidebedömning dom är vana vid kommer jag inte klara av att upprätthålla. Och jag kände det genomgående i matchen att jag kom för långt efter för att göra dom bedömningarna många gånger. Hinner liksom inte ut i diagonalen ordentligt utan släpar kvar i mitten när passningen slås och då är det i stort sett omöjligt att bedöma offsiden. Man måste ut längs sidan för att ha en chans och dit hann jag inte igår.
Matchen flöt på bra och jag fick helt okej förståelse ifrån försvararna (och en hel del bra hjälp ifrån kaptenerna) när det gäller offsidebedömningen. Det kunde ha skapat mycket mer problem. Nu vet ju båda dessa lag att de får assisterande när väl serien drar igång sen.
Kände från början att jag lade en lite för låg nivå på kampen. Borde ha släppt på mer. Samtidigt tror jag att jag hade en alldeles för hög tröskel upp till varningssteget i trappan. Det blir lite farligt när man gör så och jag rannsakade mig själv i halvtid och försökte att minska glappen litegrann där.
Tog en målchansutvisning efter ca halva andra halvlek. Tycker inte den är så mycket att snacka om. Blev heller inte så mycket protester. Det har ju egentligen ingenting med förseelsens art att göra när det handlar om målchansutvisningar. Han hade en målchans och frisparken var inget att snacka om.
Därefter hade jag lite otur. Har en kampsituation mellan nummer 10 i Karle och nummer 15 i Ljungsbro ute vid sidlinjen och bollen är ute och dansar på linjen. Jag känner inte att jag har koll på om bollen är ute eller inte, vrider upp huvudet för att kolla vad den ledaren som håller i linjeflaggan tycker och då precis när jag har vänt bort huvudet ska, enligt Karles ledares reaktion, Ljungsbrospelaren spelat ojust på något sätt. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera situationen. Ska man försöka förklara vad som har hänt eller ska man bara hålla käft och bita ihop? Jag vet inte alls vad som är bäst psykologiskt.
Har sedan inom loppet av några minuter två stycken avvaktande varningar på Ljungsbrospelare som jag verkställer i nästa spelavbrott. Första varningen tyckte jag att jag var ganska tydlig att basunera ut men det uppfattades visst inte av spelarna ändå på något sätt för det blev onödigt mycket irritation. Kan ju vara att de också är lite nybörjare så här i början av säspngen men jag måste nog ändå fundera på hur jag markerar att varningarna är avvaktande.
Framförallt hade Karles ledare svår att hålla sina känslor inne och det blev lite för mycket gastande från hans sida i mitt tycke. Jag märker att han blir väldigt uppjagad, men jag känner mig ändå delvis delaktig till det efter att jag (förmodligen) missat situationen när jag vände bort huvudet och kanske inte varit tydlig när jag släppte fördel så jag bestämmer att det är okej ändå. Men sen när det blir en helt uppenbar frispark på mittplan som jag tar för direkt utan krusiduller och det ändå skapar massa skrik ifrån bänken så känner jag att jag för min egen skulle måste lugna ner ledaren i fråga. Jag går ut till bänken och delar ut en erindran och gör klart att nästa gång blir det avvisning. Det hjälper och ledaren lugnar ned sig.
Om jag ska ta med mig någonting ifrån den här matchen så är det nog just det, att jag tog erindran på ledaren i precis rätt tid. Det blev varken för mycket eller för lite. Jag tar också med mig att jag lyckades juster nivån när jag insåg att den skulle kunna skapa mig problem senare i matchen.
Blev en ganska så dålig uppladdning inför matchen om jag ska vara ärlig. Körde fel i sthlm och hamnade av E4:an och åkte ut mot Gustafsberg istället. Lite klantigt att jag inte upptäckte att jag var fel tidigare. Hur som helst, det skavde inte av jättemycket av restiden men det skapade en del stress. Klantigt och onödigt.
Kom till matchen och började värma upp. Kroppen svarade jättedåligt, var riktigt orolig hur jag skulle orka genomföra matchen på ett bra sätt. Drog ned tempot på uppvärmningen för att försöka jobba upp pulsen långsammare för att hitta kraft och på något sätt började det så smått att kännas bättre. Tog några rusher strax innan matchstart och kände att pumpen var med mig. Dags att börja.
Två div-4-lag och jag ditkallad som ensam domare. Jag förklarade för kaptenerna att den offsidebedömning dom är vana vid kommer jag inte klara av att upprätthålla. Och jag kände det genomgående i matchen att jag kom för långt efter för att göra dom bedömningarna många gånger. Hinner liksom inte ut i diagonalen ordentligt utan släpar kvar i mitten när passningen slås och då är det i stort sett omöjligt att bedöma offsiden. Man måste ut längs sidan för att ha en chans och dit hann jag inte igår.
Matchen flöt på bra och jag fick helt okej förståelse ifrån försvararna (och en hel del bra hjälp ifrån kaptenerna) när det gäller offsidebedömningen. Det kunde ha skapat mycket mer problem. Nu vet ju båda dessa lag att de får assisterande när väl serien drar igång sen.
Kände från början att jag lade en lite för låg nivå på kampen. Borde ha släppt på mer. Samtidigt tror jag att jag hade en alldeles för hög tröskel upp till varningssteget i trappan. Det blir lite farligt när man gör så och jag rannsakade mig själv i halvtid och försökte att minska glappen litegrann där.
Tog en målchansutvisning efter ca halva andra halvlek. Tycker inte den är så mycket att snacka om. Blev heller inte så mycket protester. Det har ju egentligen ingenting med förseelsens art att göra när det handlar om målchansutvisningar. Han hade en målchans och frisparken var inget att snacka om.
Därefter hade jag lite otur. Har en kampsituation mellan nummer 10 i Karle och nummer 15 i Ljungsbro ute vid sidlinjen och bollen är ute och dansar på linjen. Jag känner inte att jag har koll på om bollen är ute eller inte, vrider upp huvudet för att kolla vad den ledaren som håller i linjeflaggan tycker och då precis när jag har vänt bort huvudet ska, enligt Karles ledares reaktion, Ljungsbrospelaren spelat ojust på något sätt. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera situationen. Ska man försöka förklara vad som har hänt eller ska man bara hålla käft och bita ihop? Jag vet inte alls vad som är bäst psykologiskt.
Har sedan inom loppet av några minuter två stycken avvaktande varningar på Ljungsbrospelare som jag verkställer i nästa spelavbrott. Första varningen tyckte jag att jag var ganska tydlig att basunera ut men det uppfattades visst inte av spelarna ändå på något sätt för det blev onödigt mycket irritation. Kan ju vara att de också är lite nybörjare så här i början av säspngen men jag måste nog ändå fundera på hur jag markerar att varningarna är avvaktande.
Framförallt hade Karles ledare svår att hålla sina känslor inne och det blev lite för mycket gastande från hans sida i mitt tycke. Jag märker att han blir väldigt uppjagad, men jag känner mig ändå delvis delaktig till det efter att jag (förmodligen) missat situationen när jag vände bort huvudet och kanske inte varit tydlig när jag släppte fördel så jag bestämmer att det är okej ändå. Men sen när det blir en helt uppenbar frispark på mittplan som jag tar för direkt utan krusiduller och det ändå skapar massa skrik ifrån bänken så känner jag att jag för min egen skulle måste lugna ner ledaren i fråga. Jag går ut till bänken och delar ut en erindran och gör klart att nästa gång blir det avvisning. Det hjälper och ledaren lugnar ned sig.
Om jag ska ta med mig någonting ifrån den här matchen så är det nog just det, att jag tog erindran på ledaren i precis rätt tid. Det blev varken för mycket eller för lite. Jag tar också med mig att jag lyckades juster nivån när jag insåg att den skulle kunna skapa mig problem senare i matchen.
Dagens match
Idag är det Karle-Ljungsbro på konstgräset i Ryd kl 18:00.
Två div-4-lag så det kan bli lite tempo. Hoppas på det iaf, kan bli en skön genomkörare. Jag laddar med besök hos Farmor och Farfar!
Två div-4-lag så det kan bli lite tempo. Hoppas på det iaf, kan bli en skön genomkörare. Jag laddar med besök hos Farmor och Farfar!
Proffsdomare
Läser i Aftonbladet om att elitdomarna försöker förhandla till sig proffskontrakt men att man stöter på patrull ifrån SvFF. Inte oväntat egentligen för det handlar om mycket pengar.
Svenska elitdomarförbundet med Martin Hansson i spetsen driver det här frågan och jag förstår dom naturligtvis. Det kan sannerligen inte vara lätt att hitta ett arbete som går att kombinera med att vara elitdomare. Det krävs att man är på plats minst 3 timmar innan match, resorna är många gånger långa och när du väl kliver in på planen ska du prestera på topp jämt.
Problemet är för mig bara var man ska dra gränsen. Rimligtvis kommer man att låta dom domare som redan idag klassas som bäst att få den första chansen att bli proffsdomare. Vilket då rimligtvis kommer att göra dom ännu bättre matchledare och slå vakt om sina proffspositioner. Och oavsett hur många man till slut utökar antalet proffs med så kommer de som kommer underifrån och konkurerar att slåss med de etablerade domarna på helt olika villkor.
Sen har vi också problemet med FIFA-domarna. Vi har i Peter Fröjdfeldt en domare av mycket hög internationell klass. Han har fått många förtroenden i viktiga internationella matcher. Men i allsvenskan kan jag inte alls säga att han har dominerat på det sättet som man borde kunna förvänta sig av en sådan domare. I alla fall inte i den vanliga serielunken, möjligtvis i heta stockholmsderbyn.
Det var likadant med Anders Frisk efter hans framgångar med EM-final o s v. Det är väl inte konstigare än att jag har lättare att ladda för en match i femman än i reserv klass 4.
Men låt oss säga att man skulle göra som i ishockeyn och inleda ett pilotprojekt med två proffsdomare så ser jag ju ingen annan rimlig möjlighet än att Martin Hansson och Peter Fröjdfeldt kommer att få de två platserna. Men om de tendenser jag beskriver ovan håller i sig så kommer det ändå att bli konstigt.
Sen finns det massa praktiska problem. Låt oss säga att man plockar ned någon som heltidsdomare. Kommer man att vara denne behjälplig med att hitta ett nytt jobb som passar hans domarkarriär? Vad ska domarna göra hela vintern när det inte är någon säsong? Ska de ha betalt för att bara sköta sin försäsongsträning eller ska deras anställning gälla bara under pågående säsong?
I slutändan så har ändå en allsvensk domare närmare 7000 per match plus reseersättning, restidsarvode, traktamente och ersättning för förlorad arbetsinkomst. Och räknar man på en match per omgång för de flesta och 32 omgångar i år så går det ju inte direkt någon nöd på våra domare. Dessutom om de får komplettera med några internationella uppdrag (välbetalda) så är nog steget mellan att ha dömandet som hobby och yrke ganska marginell.
Svenska elitdomarförbundet med Martin Hansson i spetsen driver det här frågan och jag förstår dom naturligtvis. Det kan sannerligen inte vara lätt att hitta ett arbete som går att kombinera med att vara elitdomare. Det krävs att man är på plats minst 3 timmar innan match, resorna är många gånger långa och när du väl kliver in på planen ska du prestera på topp jämt.
Problemet är för mig bara var man ska dra gränsen. Rimligtvis kommer man att låta dom domare som redan idag klassas som bäst att få den första chansen att bli proffsdomare. Vilket då rimligtvis kommer att göra dom ännu bättre matchledare och slå vakt om sina proffspositioner. Och oavsett hur många man till slut utökar antalet proffs med så kommer de som kommer underifrån och konkurerar att slåss med de etablerade domarna på helt olika villkor.
Sen har vi också problemet med FIFA-domarna. Vi har i Peter Fröjdfeldt en domare av mycket hög internationell klass. Han har fått många förtroenden i viktiga internationella matcher. Men i allsvenskan kan jag inte alls säga att han har dominerat på det sättet som man borde kunna förvänta sig av en sådan domare. I alla fall inte i den vanliga serielunken, möjligtvis i heta stockholmsderbyn.
Det var likadant med Anders Frisk efter hans framgångar med EM-final o s v. Det är väl inte konstigare än att jag har lättare att ladda för en match i femman än i reserv klass 4.
Men låt oss säga att man skulle göra som i ishockeyn och inleda ett pilotprojekt med två proffsdomare så ser jag ju ingen annan rimlig möjlighet än att Martin Hansson och Peter Fröjdfeldt kommer att få de två platserna. Men om de tendenser jag beskriver ovan håller i sig så kommer det ändå att bli konstigt.
Sen finns det massa praktiska problem. Låt oss säga att man plockar ned någon som heltidsdomare. Kommer man att vara denne behjälplig med att hitta ett nytt jobb som passar hans domarkarriär? Vad ska domarna göra hela vintern när det inte är någon säsong? Ska de ha betalt för att bara sköta sin försäsongsträning eller ska deras anställning gälla bara under pågående säsong?
I slutändan så har ändå en allsvensk domare närmare 7000 per match plus reseersättning, restidsarvode, traktamente och ersättning för förlorad arbetsinkomst. Och räknar man på en match per omgång för de flesta och 32 omgångar i år så går det ju inte direkt någon nöd på våra domare. Dessutom om de får komplettera med några internationella uppdrag (välbetalda) så är nog steget mellan att ha dömandet som hobby och yrke ganska marginell.
Dagens match (rekapitulering)
Shit vad roligt det var att få komma ut och döma lite fotboll igen. Jag trodde inte att jag hade saknat det så mycket som jag hade gjort. Men väl ute på planen var det som om tiden stått stilla.
Jag hamnar väldigt mycket fel i den här matchen, flera gånger får jag be om ursäkt för att jag springer ihop med spelare eller står ivägen för uppspelsmöjligheter. Nåja, ska väl hitta ut i min diagonal vad det lider. Spelkänslan var väl kanske lite ringrostig. Jag släppte några värdelösa fördelar och glömde släppa några andra.
Tycker ändå att jag klarar av att bedöma det ojusta spelet på ett bra sätt. Några gånger blev det väl fel. Blåste kanske nån gång för mycket ibland och nån gång för lite. Det är saker jag måste rätta till också.
Gjorde dessutom en sak som jag aldrig trodde att jag skulle få göra. Jag tog en avvaktande varning på en spelare som då skulle få sin andra varning. Och sedan kommer han i kontakt med bollen strax efteråt. Blåste av spelet och visade ut spelaren i fråga. Kanske var hans första varning lite väl hård. Eller åtminstonde skulle en motspelare ha haft en likadan varning senare i matchen. Det tar jag på mig, där var jag inte konsekvent. Men att ha armarna uppe i ansiktet på en annan spelare när bollen inte ens är i närheten kommer jag inte blunda för när jag ser det. Det kortet var helt korrekt i min mening och man kan ju inte börja blunda för en sån grej bara för att man kanske var lite väl hård i ett tidigare skede. Två fel gör inte ett rätt.
Jag hoppas det kan bli fler matcher nu snart för det här var riktigt roligt.
Jag hamnar väldigt mycket fel i den här matchen, flera gånger får jag be om ursäkt för att jag springer ihop med spelare eller står ivägen för uppspelsmöjligheter. Nåja, ska väl hitta ut i min diagonal vad det lider. Spelkänslan var väl kanske lite ringrostig. Jag släppte några värdelösa fördelar och glömde släppa några andra.
Tycker ändå att jag klarar av att bedöma det ojusta spelet på ett bra sätt. Några gånger blev det väl fel. Blåste kanske nån gång för mycket ibland och nån gång för lite. Det är saker jag måste rätta till också.
Gjorde dessutom en sak som jag aldrig trodde att jag skulle få göra. Jag tog en avvaktande varning på en spelare som då skulle få sin andra varning. Och sedan kommer han i kontakt med bollen strax efteråt. Blåste av spelet och visade ut spelaren i fråga. Kanske var hans första varning lite väl hård. Eller åtminstonde skulle en motspelare ha haft en likadan varning senare i matchen. Det tar jag på mig, där var jag inte konsekvent. Men att ha armarna uppe i ansiktet på en annan spelare när bollen inte ens är i närheten kommer jag inte blunda för när jag ser det. Det kortet var helt korrekt i min mening och man kan ju inte börja blunda för en sån grej bara för att man kanske var lite väl hård i ett tidigare skede. Två fel gör inte ett rätt.
Jag hoppas det kan bli fler matcher nu snart för det här var riktigt roligt.
Match idag
Örtomta - Vikingstad kl 17:00 på konstgräset i Mantorp. Har laddat med risgrynsgröt och vasaloppet :)
Säsongsupptakt
Varje år går vi distriktsdomare en forbildningskurs. På kursen så genomförs ett regelprov. 13 frågor och 11 rätt krävs för att bli godkänd. Jag hade alla rätt på regelprovet i år. Jag känner att jag har väldigt goda regelkunskaper, och det är ganska viktigt för att bli en bra domare. Fast det är långt ifrån allt som krävs, listan på vad som gör en bra domare är lång och svårupplevd.
Frågorna på våra regelprov är ofta beskrivna i berättarform. Man målar upp ett scenario och det är sedan vår uppgift att ta ställning till hur vi skall agera. Ett exempel:
"Det är inkast till lag A. Domaren har klart och tydligt markerat varifrån inkastet skall ske. Spelare nr 17 i lag A kastar då bollen med våldsam kraft i ansiktet på spelare 3 i lag B. Inkastet är korrekt men utfördes 5 meter ifrån den plats som domaren markerat. Domslut?"
Många slarvar på såna där frågor och skriver bara "rött kort" eller kanske i bästa fall "grov utvisning". Det man hela tiden måste tänka på i sådana lägen är vad bestraffar man för och hur skall spelet sedan återupptas. Rätt svar på frågan blir således "Spelare nr. 17 utvisas för grov förséelse, inkast till lag B". Hänger ni med? Inkastet som spelare 17 gjorde var ju ifrån fel plats, därför går inkastet över. Och det felet begås INNAN bollen träffar spelare 3. Man blåser för det första som händer, straffar för det grövsta. Enkelt? Inte alla gånger.
Teoretiska kunskaper i all ära men i slutändan handlar det om hur man klarar av att tillämpa dessa kunskaper när man väl är ute på planen. Och väl där handlar det om så otroligt mycket mer än bara vad som är rätt och fel. Den domare som dömer ordagrant efter vad som står i regelboken kommer inte ha en chans ute på planen. Det handlar om att vara en god matchledare, ödmjuk, mänsklig, konsekvent, bestämd, social. Med andra ord är det i princip omöjligt att klara av. Men ändå provar jag. Om och om igen.
Imorgon ska jag döma Vikingstad - Björsäter på konstgräset i Mantorp. Säsongens första match. Känner mig extra taggad efter kursen.
Det här ska bli säsongen när jag tar fram det där extra modet och tar de obekväma och rätta besluten. Ingen ska sätta sig på mig och jag ska minsann visa dom.
Lets roick
Frågorna på våra regelprov är ofta beskrivna i berättarform. Man målar upp ett scenario och det är sedan vår uppgift att ta ställning till hur vi skall agera. Ett exempel:
"Det är inkast till lag A. Domaren har klart och tydligt markerat varifrån inkastet skall ske. Spelare nr 17 i lag A kastar då bollen med våldsam kraft i ansiktet på spelare 3 i lag B. Inkastet är korrekt men utfördes 5 meter ifrån den plats som domaren markerat. Domslut?"
Många slarvar på såna där frågor och skriver bara "rött kort" eller kanske i bästa fall "grov utvisning". Det man hela tiden måste tänka på i sådana lägen är vad bestraffar man för och hur skall spelet sedan återupptas. Rätt svar på frågan blir således "Spelare nr. 17 utvisas för grov förséelse, inkast till lag B". Hänger ni med? Inkastet som spelare 17 gjorde var ju ifrån fel plats, därför går inkastet över. Och det felet begås INNAN bollen träffar spelare 3. Man blåser för det första som händer, straffar för det grövsta. Enkelt? Inte alla gånger.
Teoretiska kunskaper i all ära men i slutändan handlar det om hur man klarar av att tillämpa dessa kunskaper när man väl är ute på planen. Och väl där handlar det om så otroligt mycket mer än bara vad som är rätt och fel. Den domare som dömer ordagrant efter vad som står i regelboken kommer inte ha en chans ute på planen. Det handlar om att vara en god matchledare, ödmjuk, mänsklig, konsekvent, bestämd, social. Med andra ord är det i princip omöjligt att klara av. Men ändå provar jag. Om och om igen.
Imorgon ska jag döma Vikingstad - Björsäter på konstgräset i Mantorp. Säsongens första match. Känner mig extra taggad efter kursen.
Det här ska bli säsongen när jag tar fram det där extra modet och tar de obekväma och rätta besluten. Ingen ska sätta sig på mig och jag ska minsann visa dom.
Lets roick
